Det finns dokumentation om gäldstugor från Bo Jonsson Grip’s län på 1300-talet. (Bo Jonsson Grip var och är Sveriges rikaste man genom tiderna). Man blev inlåst om man inte kunde betala sina skulder i Sverige. I resten av världen hade man jubelår. Man förlät de skulder som inte kunde betalas efter 49 år. Man ville inte ha desperata medborgare. Dom blir farliga och i förlängningen dyra för samhället.
Men i Sverige har vi alltså gjort annorlunda.
Gäldstugan var dåtidens häkte för människor som hade skulder. I gäldstugan, som även kallas bysättningshäktet eller bysis, hamnade de skuldsatta personer på order från sina långivare då de inte kunde betala sina skulder. Underhållet för den bysatte bekostades av långivaren/borgenären.
Gäldstugorna togs bort någon gång runt 1830-1840 talet, och där inne fick den skuldsatte sitta tills anhöriga betalat och på så sätt löst låntagarens skulder. Eftersom det var stadgat att de bysatta inte fick hållas i ”nesligt häkte” tillsammans med personer som var häktade för brott, hölls de inlåsta i speciella lokaler.
Högsta domstolen och det moderna statsskicket kom år 1809. Kungen fråntogs sin makt och Sverige gick från att vara en penningmonarki till en öppen valutaregim.
Bysättningshäkten är ett annat namn för gäldstuga, och fanns vanligen inom länsfängelserna eller kronohäktena. I Stockholm till exempel fanns ett särskilt bysättningshäkte på Hornsgatan. Även i universitetsstäderna fanns särskilda häkten för akademiker fram till år 1852.