Vad händer egentligen om inte konjunkturen tar fart? I ekonomin råder Stagflation. Men fortfarande är det ingen i västvärlden som talar om att ekonomin är skuldmättad. Stagflation är det tillstånd som råder när ekonomin är mättad på skuld: Realvärdebaserad produktionsminskning. Den stagnerande realvärdeförädling på grund av deflation – att mängden betalningsmedel minskar i den realvärdeförädlade delen av ekonomin.
TIllväxtkravet: realvärdeförädlingstillväxten kan inte möta tillväxtkravet – skuldtillväxtkravet – som uppstår av räntekomponentens närvaro. Det vill säga: räntan på våra skulder skapar ett oändligt tillväxtkrav som tömmer den realekonomiska delen av ekonomin, ut till den finansiella delen av ekonomin.
”Shrinkflation” har det kallats när matbutiker höjer priset genom att minska mängden av en vara samtidigt som priset förblir detsamma. ”Greedflation” har använts för att beskriva hur företag höjer priserna mer än nödvändigt och ”tipflation” när restauranger föreslår hög dricks för maten man just ätit.
Stagflation: tillstånd när inflationen är hög, men i själva verket är den inte det – utan det är den finansiella tillgångsprisinflationen, alltså börs- och bostadsmarknaden som är hög, men realekonomiskt råder det alltså deflation. Det vill säga de pengar som inflaterar den finansiella delen kommer alltså deflateras ur den realvärdeförädlade delen.
Inflationen är hög samtidigt som oerhört många går utan jobb och ekonomin stagnerar – till och med krymper. Man kan väl uttrycka det som tur att tillståndet varit mycket ovanligt i västvärlden de senaste decennierna – men man har bara fyllt på med räntebelastade krediter.
Tillväxtkravet är vad är det.
BANKREFORM