Vad är pengar?

Pengar är en central del av vår ekonomi, och hur de skapas, vem som skapar dem och vad de baseras på är grundläggande frågor inom både ekonomi och finans. Låt oss gå igenom dessa punkter steg för steg:

Hur skapas pengar?

98% av den totala penningmängden skapas till följd av att banker tar en skuldhandling fysiskt och kallar skuldhandlingen för en deposition. Depositionen bokförs i banken till det nominella belopp som står uttryckt på skuldebrevet. Samtidigt sätts motsvarande belopp in på ett konto hos den skuldsatta. Detta får till följd att den skuldsatta också ska betala ränta till banken för att få låna och använda sin egna skuld som betalningsmedel.
Slutsats: pengar skapas till följd av att banker lånar ut pengar. Pengar är det vill säga detsamma som räntebelastade krediter. Pengar skapas vid lånetillfället.

Pengar skapas av privatägda företag (banker) i vinstsyfte, när de beviljar lån. Lånesumman, det vill säga pengar, skapas ur ingenting av ingenting när beloppet slås in i bankens datasystem, vilket gör att pengar idag består av digitala ettor och nollor lagrade i datasystem. Vid lånet tas även en extra kostnad ut i form av ränta.

”I Sverige ökar penningmängden främst på grund av affärsbankernas utlåning”. Detta enligt Riksbankens rapport Den svenska finansmarknaden, på sid 67.

Johan Schuck skrev i en artikel i Dagens Nyheter 1998-03-07:
”Den 21 november 1985 beslutade Riksbanken att upphäva alla utlåningsrestriktioner för banksystemet. Det blev startskottet för en gigantisk kreditexpansion, där den stora tillgången på pengar drev aktiekurser och fastighetspriser i höjden. Fyra fem år senare brast bubblan och Sverige kastades in i en finanskris utan like sedan 20-talet”.

”Pengarna som lånas ut till Kund A kommer nu alltså att räknas in i den totala penningmängden eftersom de ägs av allmänheten: det blir nya pengar i systemet”, från sidan 74 i Riksbankens rapport Den svenska finansmarknaden från 2013.

”Ju mer av penningmängden som finns i kontanter desto mindre pengar har bankerna att låna ut till nya låntagare”, vilket står att läsa på sidan 75 i Riksbankens rapport Den svenska finansmarknaden.

Det finns fler sätt som pengar skapas på, och de skapas vanligtvis genom två huvudsakliga processer:

1. Centralbankernas skapande av pengar (baspengar):
   • Centralbanker, som Riksbanken i Sverige eller Federal Reserve i USA, har en central roll i att skapa pengar. De gör detta genom olika verktyg i penningpolitiken, främst genom att trycka sedlar och mynt (som är den fysiska penningmängden), samt genom att skapa digitala pengar (via elektroniska konton).
   • Den mest kända metoden är kvantitativa lättnader (QE), där centralbanker köper stora mängder statspapper eller andra tillgångar för att öka mängden pengar i ekonomin och stimulera tillväxt. På detta sätt kan de ”skapa pengar” genom att överföra värde till banker och finansmarknader.
2. Bankernas skapande av pengar genom lån:
   • När kommersiella banker lånar ut pengar till företag eller privatpersoner skapar de nya pengar i form av bokföringsenheter. När en bank beviljar ett lån, skriver den helt enkelt in beloppet som en kredit på låntagarens konto. Detta är en form av skapande av pengar, eftersom pengarna som lånas ut inte är fysiskt existerande, utan snarare en ”digital enhet” på kontot.
   • Genom denna process kan bankerna skapa mycket mer pengar än den fysiska mängden som existerar, och detta system kallas för fraktionell reservbankverksamhet. Bankerna håller en liten del av sina insättningar som reserver och lånar ut resten.

Vem skapar pengarna?

• Centralbanker: Som nämnt ovan är centralbankerna de primära skaparna av pengar i form av ”baspengar”. De styr mängden pengar i omlopp genom penningpolitik och har ett ansvar för att reglera inflationen och ekonomisk stabilitet.
• Kommersiella banker: Kommersiella banker skapar också pengar genom att ge ut lån. När de godkänner ett lån skapar de pengar ”ur intet” i form av bokföringsposter. Det är dock viktigt att förstå att denna skapelse är beroende av centralbankens reglering och systemet med fraktionella reserver.

Vad baseras pengar på?

Historiskt sett var pengar ofta baserade på en fysisk tillgång, som guld eller silver. Detta system kallas för guldstandard, där varje enhet av pengar var kopplad till en viss mängd guld. Men de flesta moderna ekonomier har övergett guldstandarden och använder istället vad som kallas för fiatpengar.

• Fiatpengar: De pengar vi använder idag, inklusive alla moderna valutor som den svenska kronan, euro och dollar, är fiatpengar. Det betyder att de inte har något inneboende värde och inte är kopplade till en fysisk vara som guld eller silver. Istället baseras deras värde på förtroendet för att de kan användas för att köpa varor och tjänster.
  • Fiatpengar har sitt värde enbart genom statens garanti och allmänhetens tro på att de kommer att accepteras som betalning. Detta gör att pengarna kan användas som ett betalningsmedel, ett värdebevarande medium och en enhet för att mäta värde.
• Pengars värde: Värdet på fiatpengar bestäms av flera faktorer, som inflation, efterfrågan och tillgång på pengar, samt det ekonomiska förtroendet för en valuta och dess associerade regering eller centralbank. Om folk förlorar förtroendet för valutan (t.ex. på grund av hög inflation eller politisk instabilitet) kan pengar snabbt förlora sitt värde.

Är pengar oändliga eller ändliga?

Pengar är inte oändliga i praktiken, men de är inte heller strikt ändliga på samma sätt som t.ex. guld eller andra naturresurser. Här är några punkter att tänka på:

1. Mängden pengar kan öka eller minska: Eftersom pengar inte längre är kopplade till en fysisk tillgång som guld kan centralbanker skapa mer pengar vid behov (t.ex. genom att trycka sedlar eller genom kvantitativa lättnader). Detta innebär att mängden pengar i omlopp kan justeras och växa beroende på ekonomiska behov och penningpolitiken.
   • Centralbanker styr denna tillväxt genom att höja eller sänka räntor, samt genom att köpa och sälja statspapper.
2. Inflation och värde: Trots att centralbankerna kan skapa mer pengar, så är detta inte utan risker. Om de skapar för mycket pengar i relation till produktionen av varor och tjänster kan det leda till inflation, där pengarna förlorar sitt värde. Om pengarna skapas för snabbt, kan detta också orsaka ekonomiska problem som hyperinflation.
3. Begränsningar av ekonomin: I praktiken är mängden pengar ändlig i relation till ekonomins kapacitet. Det innebär att även om centralbanker kan skapa pengar, är den verkliga ekonomiska aktiviteten (produktion av varor och tjänster, produktivitet, arbetskraft) det som sätter gränser för hur mycket pengar som kan skapas utan att orsaka ekonomiska problem som inflation eller finanskriser.

Sammanfattning:

• Pengar skapas av centralbanker och kommersiella banker. Centralbankerna skapar baspengar genom att trycka sedlar och utföra penningpolitiska åtgärder, medan kommersiella banker skapar pengar genom att bevilja lån.
• Pengar baseras på förtroende (fiatpengar), inte på fysiska tillgångar som guld eller silver. Deras värde kommer från statens garanti och allmänhetens vilja att acceptera dem som betalning.
• Pengar är inte oändliga, men kan inte heller betraktas som strikt ändliga. De kan skapas i obegränsade mängder av centralbankerna, men detta kan leda till negativa konsekvenser som inflation om det inte hanteras försiktigt.

Pengar är ett flexibelt och dynamiskt verktyg för att underlätta ekonomiska transaktioner, men de är inte helt utan risker om de inte hanteras på ett balanserat sätt.